Ottawa deklaration hälsa
Hälsofrämjande arbete syftar till att främja hälsa samt stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska samt sociala välbefinnande. Folkhälsoarbete tar hänsyn till människors olika förutsättningar. Den sociala gradienten i välbefinnande gäller för i princip alla de sjukdomar som bidrar mest till sjukdomsbördan i landet idag. Ohälsa och systematiska skillnader i välbefinnande utgör ett problem för individer, för samhället och för en hållbar utveckling.
Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. En grupp kan existera sårbar ur ett perspektiv och inte alls ur ett annat perspektiv. I vissa kontext kan exempelvis hbtqi-personer, personer med vissa funktionsnedsättningar, migranter, nationella minoriteter, ensamstående föräldrar och personer som står utanför arbetsmarknaden vara sårbara alternativt utsatta, medan de inte är det inom andra sammanhang.
Processen bakom detta kan beskrivas som att de som har mer tillgångar från början också har bättre förutsättningar för att få ökade resurser och en bättre välmående. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan samt förebygga sjukdomar i både riskgrupper och läka befolkningen. Diskriminering minskar människors handlingsutrymme att skapa sina liv och göra val som främjar hälsa. Ett viktigt syfte är att minska ojämlikhet i hälsa.
Man brukar tala angående en social gradient i hälsa. En folksjukdom är en sjukdom med hög förekomst inom befolkningen och som bedöms ha stor effekt på befolkningens hälsotillstånd under en viss tidsperiod. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan samt förebygga sjukdomar både i riskgrupper och inom hela befolkningen. Ojämlikhet i hälsa kan beskrivas som systematiska skillnader i hälsa mellan grupper med olika social position.
För att ni ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar oss dig att använda den senaste versionen från någon av de vanligaste webbläsarna Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox. Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för för att anpassa den efter felaktigheter och brister inom specifika webbläsare. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp på grund av hela befolkningens hälsotillstånd.
Befolkningens hälsa formas genom ett samspel av faktorer som genetik, livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor.
Hälsa – Wikipedia
Begreppet folkhälsa gäller både nivån på hälsa, exempelvis medellivslängden i befolkningen, och hur hälsan fördelas, exempelvis medellivslängden i olika grupper i befolkningen. Den bör vara både god och jämlik.
Ett folkhälsoproblem kan definieras av att det drabbar minst en andel av befolkningen och innebär allvarliga konsekvenser till drabbade personer och samhället i stort. till samhället kan det handla om kostnader kopplade till vård och omsorg liksom kostnader kopplade till produktionsbortfall på grund av sjukdom. Vanliga folksjukdomar i Sverige är diabetes, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Det innebär att samtliga ska ha samma möjligheter till en god hälsa.
När social position baseras på utbildningsnivå, yrke eller inkomstnivå kallas det för socioekonomisk position. Vad som menas med utsatta alternativt sårbara grupper är en fråga om kontext. Social position handlar om vilken ställning människor har i olika sammanhang i samhället. andra exempel på konsekvenser för samhället är minskad social rörlighet och minskad tillit till samhällsinstitutioner. Förenklat utgår hälsofrämjande insatser från kunskapen ifall vad som gör att individer utvecklas väl och mår bra, medan förebyggande insatser utgår från kunskapen om vad som orsakar ohälsa och sjukdom hos individen.
Om folkhälsa
denna plats redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsoområdet. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller formulering, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mer om hälsans bestämningsfaktorer. Det gäller också för medellivslängd samt självskattad hälsa. Det handlar om att stödja den enskilda individen att ta eget ansvar för sin hälsa genom att bland annat öka hens delaktighet och tilltro till den egna förmågan.
Folkhälsa är ett samlingsbegrepp på grund av hela befolkningens hälsa. Folkhälsoarbetet består av numeriskt värde, kompletterande delar: hälsofrämjande arbete promotion och förebyggande arbete prevention. Utöver socioekonomi kan ojämlikhet inom hälsa bero på annat som påverkar människors sociala position i samhället, till exempel detta som kopplar till diskrimineringsgrunderna. Det kan ibland vara svårt att särskilja begreppen hälsofrämjande samt förebyggande, eftersom de till stora delar överlappar varandra.
Folkhälsan påverkas också av åldersstrukturen inom befolkningen, politiska beslut, samhällets organisation och tillgångar samt individers förutsättningar att fatta beslut likt gynnar den egna hälsan. För individen förmå det handla om försämrade eller förlorade levnadsår, lägre inkomst, mindre möjligheter att påverka både sitt liv, samhället i stort och sin sociala position. I lagen finns det sju diskrimineringsgrunder.
Ofta är människors hälsa bättre ju högre socioekonomisk position de har. Folkhälsoarbete existerar ett målinriktat och organiserat arbete för för att främja hälsa och förebygga sjukdom, som är kapabel bedrivas på många olika arenor. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället.