Är suveränitetsprincipen
vetenskapsman och andra experter pekar på att militära ingripanden oftast orsakar betydande ödeläggelse och ännu mer dödande och lidande för befolkningen samt därför bör undvikas. De fyra Genèvekonventionerna äger tillsammans med diskussionerna som fördes under Nürnbergprocessen efter andra världskriget utformat de krigslagar liksom gäller idag inom internationell rätt. Under slutet av talet och framförallt talet har dock uppkomsten av och värnandet om de mänskliga rättigheterna medfört att frågan om suveränitet medfört större skyldigheter för varje stat när detta gäller skydd av sin egen befolkning samt upprätthållandet av mänskliga rättigheter inom landets gränser.
Folkrätten och bestämmelser om krigslagar och beskydd av civilbefolkningen har kommit att omfatta fyra olika brottstyper som infördes i Nürnbergprocessen efter andra världskriget och som därefter blivit enstaka del av FN-stadgarna: brott mot mänskligheten, krigsbrott, brott mot freden och folkmord. Begreppet "humanitär intervention" uppkom under talet, och ett inledande exempel på dess tillämpning i praktiken fanns när de europeiska stormakterna Storbritannien , land i västeuropa och Ryssland ingrepp militärt under det grekiska självständighetskriget mot Osmanska riket.
Men man behöver inte alltid ta till militära medel, utan kan även tillämpa ekonomiska och politiska sanktioner mot en stat och på så vis tvinga fram en lösning. Länge har denna princip även inneburit att ingen stat får angripa en annan med undantag för inom självförsvar.
Universal Declaration of Human Rights - Swedish (Svenska)
Syftet med humanitär intervention existerar främst att skydda de mänskliga rättigheterna till befolkningen inom ett land, men också för att göra det möjligt för humanitära organisationer för att nå fram med sin hjälp. Med humanitär intervention avses ofta en form av militärt ingripande från en eller flera medlemmar inom det internationella samfundet mot ett land vilket kränker sina invånares mänskliga rättigheter. Krigsbrott brukar i regel tillskrivas individuellt ansvar och detta är oftast statsöverhuvud eller militära ledare samt personer med liknande maktställning som ställs inför rätta för dessa brott.
Den humanitära rätten går aldrig att inskränka. Denna kategori kom senare att inkluderas i FN-stadgarna och används bland andra i Romstadgarna för den Internationella brottmålsdomstolen för avgörande av de olika brotten mot folkrätten. Ännu viktigare var hans ansats om att folkmord inte bara behöver handla om dödande utan lika gärna om förintandet av en målgrupps kulturella och sociala identitet. Han satte ihop orden genos grekiska på grund av "familj, stam eller ras" och -cide derivata från latinets cidium för "döda" för för att beskriva ett helt nytt internationellt brott.
Den internationella humanitära rätten gäller bara under konflikt medan mänskliga rättigheter alltid ska respekteras. Principen fastställer alla suveräna staters jämlika rättigheter vid den internationella arenan, bland andra territoriell integritet och principen om icke-intervention icke-inblandning. Långt tidigare hade Lemkin som student läst nyheten angående mordet på den osmanska storvisiren Talaat Pascha i Berlin och rättegången för hans mördare Soghomon Tehlirian.
Folkmord anses vara den sämsta typen av brott i modern tid. Inom internationell rätt introducerades begreppet i den andra Haagkonventionen och senare i den fjärde Haagkonventionen , i den så kallade Martens-klausulen uppkallad efter Friedrich Martens som var en rysk diplomat och jurist. Detta kan bland annat göras genom s. Folkrätt är en sektion av internationell rätt. Den senare principen ger varje stat rätt till att hantera sina egna interna angelägenheter utan att det internationella samfundet får bland sig i.
Dessa besitter sedan dess använts i olika tribunaler samt i den internationella domstolen.
Men under krigstid och oroligheter kan enstaka stat inskränka vissa mänskliga rättigheter, till modell rörelsefriheten och yttrandefriheten. Framkomsten av krigslagar inom modern bemärkelse brukar dateras tillbaka till dem lagar som kung Gustaf II Adolf förkunnade Dessa beskrev både vad som plats tillåtet och inte mot krigande parter, dock också behandlingen av civila, speciellt kvinnor, vilka ofta kunde utsättas för sexuella övergrepp beneath väpnade konflikter.
Begreppet genocide engelskans ord till folkmord myntades av den polsk-judiske juristen Raphael Lemkin. Lemkin ville bland annat även omfatta kulturella, politiska och ekonomiska grupper bland målgrupperna. Begreppet användes officiellt för första gången inom ett gemensamt ultimatum undertecknat av Storbritannien, land i västeuropa och Ryssland den 24 maj i anslutning till de pågående armeniska massakrerna.
Senare ingrepp man på liknande sätt för att skydda andra nationers rättigheter som sökte självständighet ifrån Osmanska riket, bland annat i Bulgarien beneath Sedan tillkomsten av FN är detta endast säkerhetsrådet som kan auktorisera humanitära ingrepp i form av militär inblandning. Men då man började revidera Lemkins förslag för för att göra det praktiskt tillämpningsbart så skalade man bort en hel del som vissa experter inte ansåg skulle gå att använda juridiskt.
Den redan urvattnade versionen skalades därefter ner ännu mer i de politiska förhandlingar vilket följde inom FN när texten till konventionen diskuterades bland medlemsnationerna. Principen går tillbaka mot westfaliska freden då man beslöt att varenda stater är suveräna över sina territorier samt juridiskt likvärdiga gentemot varandra. Staters suveränitet existerar en av hörnpelarna i det moderna internationella systemet och dess lagar.
Dagens krigslagar härrör från Genèvekonventionerna som tillkom vid slutet från talet.
Suveränitet
Internationell rätt kan beskrivas liksom regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till till att skydda folket inom länderna. Principen ifall staters suveränitet kan åsidosättas när det gäller brott mot mänskliga rättigheter i större skal inom en stat. Detta etablerade grunden mot det system vi har idag - detta internationella statssystemet med stater som centrala aktörer westfaliska statssystemet.
Krigsbrott inkluderar avsiktligt dödande från civila eller krigsfångar, tortyr, förstörelse av civil egendom, gisslantagande, våldtäkt, användning av barnsoldater, plundring m. Lemkins definition var dock betydligt vidare än det som dagens FN-konvention anger, vilket har gett upphov till mycket kritik samt många förslag om revidering och omdefiniering från folkmordsbegreppet. Folkrätten består av två delar: den internationella humanitära rätten ofta kallad krigets lagar och mänskliga rättigheter.
Brott mot mänskligheten existerar ett begrepp som användes redan för för att beskriva den belgiska kungen Leopold II:s behandling av befolkningen i Kongo.