Vad menas med bakterieresistens
enstaka kraftig ökning av antalet fall har skett de senaste åren. MRSA finns numera vilket en del av "normalfloran" på sjukhus inom samtliga länder utom de nordiska och Holland. Många länder, med från början knappa tillgångar, har hög förekomst av resistenta bakterier. mot gruppen av betalaktamantibiotika räknas även monobaktamer samt karbapenemer. Resistens leder också till dyrare antibiotikabehandling, längre vårdtider och ett ökat behov från sjukvårdsresurser.
Svåra infektioner med dessa resistenta stafylokocker kan enbart behandlas med ett fåtal, många dyra, antibiotika med risk för besvärande biverkningar, t. Patienter i alla åldrar kan drabbas av resistenta bakterier, men små barn samt äldre patienter som har sämre immunförsvar existerar särskilt utsatta. I dessa länder har man inte ens råd att behandla infektioner liksom vi betraktar som tämligen banala, eftersom detta krävs mycket dyra antibiotika för att ett fåtal bukt med de resistenta bakterierna.
Antalet fall i Sverige har ökat successivt de senaste åren, från ca år till år Meticillinresistenta gula stafylokocker MRSA har utvecklat resistens motståndskraft mot de penicilliner och penicillinliknande antibiotika betalaktamantibiotika som vanligen används mot stafylokockinfektioner. Resistens är en oundviklig konsekvens av antibiotikan. Karbapenemerna räknas som stabila mot nedbrytning av ESBL.
De mest kliniskt relevanta av dessa existerar de plasmidmedierade AmpC betalaktamaserna och metallobetalaktamaserna. Enzymer som kan bryta ned dessa substanser kallas betalaktamaser. Smittspridning av MRSA sker såväl inom sjukvård och omsorg som ute i samhället. Under början av talet kom de inledande rapporterna om patienter som infekterats med ESBL-bildande bakterier. Sjukhus, äldreboenden och daghem är modell på platser där selektion och spridning lättast sker.
Vancomycin kan dessutom bara ges intravenöst, vilket innebär både ökade kostnader, besvär på grund av patienten och större insatser från sjukvården. Väldokumenterade konsekvenser av detta är ökad dödlighet, förlängda vårdtider och ökade kostnader för sjukhusen p.
Antibiotika och antibiotikaresistens
Sådana infektioner har ofta behandlats med effektiva, prisvärda betalaktamantibiotika, främst penicilliner och cefalosporiner. Tarmbakterier som Escherichia coli samt Klebsiella kan orsaka bland annat urinvägsinfektioner, infektioner i bukhålan, luftvägsinfektioner och infektioner i blodbanan. Resistensutvecklingen har ökat betydligt i många länder de senaste åren. ESBL kan även avbryta ned penicilliner, monobaktamer och övriga cefalosporiner inklusive cefuroxim , men i mindre grad 4:e generationens cefalosporiner till exempel cefepim.
Spridningen från dessa beror på hur spridningsbenägen bakteriestammen existerar och gynnas också av bristande hygien samt trängsel på vårdavdelningar. Konstaterade bärare isoleringsvårdas ofta på infektionsklinik. Basala hygienrutiner skall tillämpas inom alla vårdsituationer och i alla vårdmiljöer. angående en patient på en vårdavdelning har MRSA kan det lätt ske en smittspridning mot andra patienter på avdelningen om de hygieniska rutinerna sviktar.
Patienter och anställda kan lätt bli koloniserade utan symtom tillsammans med bakterier i näsan eller på huden samt ett sådant bärarskap kan bestå i veckor eller tom månader. Sedan den ursprungliga definitionen av ESBL utarbetades har det tillkommit flera betalaktamaser med motsvarande eller mer omfattande spektrum för nedbrytning av betalaktamantibiotika. Den moderna sjukvården är beroende av att infektioner kan bekämpas, men vid hög antibiotikaanvändning selekteras resistenta stammar fram.
Patienter som kan misstänkas vara MRSA-bärare tidigare känd bärare eller vistats på vårdinrättning utanför Norden eller på vårdinrättning inom Norden med kända problem isoleras och kontrollodlas avseende förekomst av MRSA och andra multiresistenta bakterier.
Resistenta bakterier
Genom god vårdhygien minskas risken för spridning. Idag är resistensutvecklingen att anse som ett globalt hot mot modern medicinsk vård. Utvecklingen av bakterieresistens är dynamisk och nya resistensmekanismer uppstår kontinuerligt. Risken för smittspridning existerar störst i samband med sjukhusvård, Det existerar inte ovanligt att personer som sjukhusvårdats inom andra länder blir bärare av resistenta bakterier och risken är särskilt stor om dem fått antibiotika.
Samtidigt har utvecklingen av nya antibiotika minskat. Genom rationell antibiotikaanvändning minskas risken för utveckling av resistenta stammar. Behandlingsalternativen existerar begränsade. Antibiotikaresistens kan fördröja behandlingsresultat eller, inom värsta fall, leda till att infektionen ej går att bota, med ökad dödlighet likt följd. Betalaktamaser klassas som penicillinaser, cefalosporinaser alternativt karbapenemaser beroende på vilken nedbrytningsprofil de besitter.
Detta baseras på studier som visat för att dessa preparat i högre utsträckning än andra selekterar ESBL-bildande bakterier, samt på andra studier som visar på god effekt av antibiotikainterventioner. ESBL Extended-Spectrum Beta-Lactamases är enzymer som är kapabel bryta ned betalaktamantibiotika, exempelvis, cefalosporiner med utvidgat antibakteriellt spektrum 3:e generationens cefalosporiner:cefotaxim, ceftazidim samt ceftriaxon.
Bakterier med ESBL bär ofta samtidigt på resistens mot andra antibiotika och blir på grund av denna multiresistens särskilt svårbehandlade. När väl MRSA etablerats på ett vårdinrättning eller annan vårdinrättning kan de vara utomordentligt svåra att bli av med.