Skaffa barn transvestit
Genom att prenumerera på Ottars nyhetsbrev samtycker ni till att dina personuppgifter hanteras enligt Ottars integritetspolicy. Jag var kissnödig, dödstrött, hungrig samt när jag låg på mage kändes detta som att jag låg på en huvudstöd. Vårdpersonalen felkönade mig hela tiden och erbjöd abort i sjätte månaden. Jag är tålig, men ihop med all diskriminering, min förlossningsdepression och att jag inte kände till några andra transpappor blev det tungt.
De ser och förstår allt. Den första graviditeten upptäckte jag i femte månaden. Båda mina små människor var överraskningar. Jag kände mig bara mer maskulin, större och hårigare, med en rejäl ölmage. En politiker lade upp mina bilder och skrev att transpersoner är pedofiler samt olämpliga föräldrar. I början var det ingen som ens trodde mig. Att skaffa unge var alltid min dröm.
Ottar bevakar sexualpolitiska frågor i Sverige och världen samt fördjupar diskussionen om sexualitet och samhälle genom nyheter, reportage, essäer, krönikor och debatt. mening som livmoderbärare inkluderar oss, men exkluderar ingen. Varannan vecka. Det är svårt som detta är att gå in på en »kvinnoklinik« när man ser ut så här. Jag har också börjat erbjuda utbildningar till vårdpersonal, och gensvaret har varit enormt.
Hon besitter frågat varför hon inte har någon mor. Till slut gjorde jag ett test. Jag tar frågorna vartefter. De som vill kunna fortfarande bli kallade kvinna eller mamma. Läs mer om hur vi använder kakor.
HBTQ och skaffa barn
Jag fick väldigt många negativa reaktioner. Min manlighet sitter inte inom min kropp; att jag valde att nyttja den livmoder naturen försett mig med fullfölja mig inte mindre till man. Vi existerar få, men vi har rätt till likvärdig behandling. Min första impuls var ändå för att isolera mig tills hon föddes, men jag hade ju inte kommit ut ur garderoben för att gömma mig igen. Vi behöver inte oroa oss för barnen.
I samt med mitt kändisskap på sociala medier tror en del bögar att jag är ett bebisfabrik och vill att jag ska att födas barn åt dem. Min stora dotter vet allt, även om hon inte förstår allt än: att jag har fött henne samt hennes syster, att jag är trans samt har vissa kroppsdelar medan hennes andra far har andra, men att vi båda ändå är killar. Att det saknas kunskap inom vården märks också på alla medicinska ämnen jag får från andra transmän.
De trodde inte jag skulle kunna bli en utmärkt förälder. Många transmän upplever dysfori som gravida. Min pojkvän hade inget intresse av föräldraskap, och jag känner att det passar mig bättre att vara ensam förälder än för att behöva kompromissa om regler, uppfostran och annat med en annan vuxen. Genom att visa upp min vardag med barnen hoppas jag bidra till en normalisering som kan underlätta för andra transmaskulina.
Det var också ständigt min dröm att få bära fram mitt eget barn; att jag i övre tonåren började förstå att jag nog inte hörde hemma i den kvinnofigur jag blivit född i, och att jag så småningom landade i att benämna mig själv som transman, med pronomen »han«, var aldrig ett hinder för mig. Trots att jag sen fyra år tillbaka har pojkvän var det en enkelt val att skaffa barn själv, tillsammans med hjälp av anonym donator via öppenvården.
detta kommer inte hända, killar! Ottar skriver ifall sexualitet och kärlek, samhälle, politik och traditioner. Ingen spam, bara bra saker!
Detaljerad resultat om könsbekräftande vård
Jag blev chockad, dock inte ledsen. Vi använder kakor för för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi träffar tre personer från tre kontinenter som berättar om hur det existerar att vara gravid och föda barn såsom transman. Språket är också viktigt. Ett inkluderande språk antyder att jag kanske slipper tillbringa min graviditet med att försvara mig alternativt utbilda.