Vilka står bakom polisens omorganisation
dem formella kraven från år att bli antagen som polis var att man skulle artikel 5 fot och 7 tum lång, 24—35 år gammal och läs- och skrivkunnig. Efter kravallerna ansåg Aftonbladet att poliskåren saknade tillit av allmänheten vilket orsakade ordningsproblem i huvudstaden.
Polismyndighetens etiska råd
Varje distrikt fick även i sin tur underdistrikt. En annan arbetsuppgift var att vara brandvakt eftersom risken till brand var stor i tätbefolkade områden var husen var byggda i trä. Magistraten vilket var stadens styrelse med borgmästare och råd hade ansvar för att bibehålla ordningen. Gustav III:s polismästare Henric von Sivers utförde sitt arbete så exceptionellt att han adlades tillsammans namnet Liljensparre.
Grunden för dagens polisverksamhet, samt för yrket polis, kan spåras till års polisreform i Stockholm. De som skötte detta praktiska arbetet med att utföra det polisiära arbetet var borgarna. Aftonbladet publicerade år ett artikel där man öppet kritiserade polisen. Den nya militärkåren och den omorganiserade och utbyggda poliskammaren misslyckades med sina försök att ta sig an Stockholms kriminalitet.
Upplysningsmännen och stadsvakterna var i allmänhet inte uppskattade eftersom dem drack så mycket. Vården skulle även inom krigstid bilda ett hemvärn för stadens närförsvar, tillsammans med kungens trupper kunde de erhålla polisiära uppgifter. Han ska även ha löst mordet på kungen. Kritik framfördes även ifrån stadens borgare där de startade två namninsamlingar till överståthållaren och till kungen.
Polisuppgifterna samt brandvakten fullgjordes av "vården" genom nattpatrullering genom gator och torg.
Polismyndighetens organisation
En från nyckelfaktorerna vid rekryteringen var lönerna som inom många fall sågs som låga, men likt höjdes med tiden. I samband med detta kom även uniformen till för polisväsendet: upphöjd hatt och dubbelknäppt långrock. Polisen fick enstaka betydande summa för att avlöna spioner samt informatörer. Stockholm delades in i tre område, Norrmalm, Södermalm och staden mellan broarna. Polisledningen hade tre strategier, dessa var förändrad rekrytering, kontroll och disciplinering samt utbildning.
Syftet tillsammans med reformen var att bringa ordning inom poliskåren. Under talet förekom det brandvakter i städerna vars ansvar var att hålla ordning samt brandbevakning. Polisen blev även kritiserad för för att inte vara tillräckligt effektiv och energisk. Dessa tre prövades inom polisväsendet och ledde mot en successiv förändring under slutet av talet till början av talet. Ordningen upprätthölls från tingen och kungens fogdar.
Den äldre poliskåren rekryterade sina medlemmar från en bred kategori av olika människor, men dominerades främst av arbetare, drängar, gesäller och lärlingar. År skedde en massiv förändring av Stockholms polisväsende. Denna hemliga underrättelseverksamhet blev mot slutet av talet mer grundlig. De oroligheter, Crusenstolpska kravallerna , som skakade Stockholm sommaren kan även ha varit enstaka bidragande faktor. År slogs stadsvakten och brandvakten ihop till en gemensam kår som fick namnet Stockholm stads militärkår.
Det var nära denna tid och fram till statspolisens inrättande endast i städerna och dessa köpingar likt ordningsmakten kallades polis. Militärkåren hade man samt skötte de uppgifter som stadsvakten haft dock fungerade även som brandkår. På landsbygden fortsatte fjärdingsmännen att sköta polisgöromålen. När köpingar tillkom efter ålades dessa att i likhet tillsammans städerna själv ordna med sin ordning. Den kritik som lyftes fram var den för att inbrott och stölder ökade samtidigt som dessa ärenden inte klarades upp.
Orsaken till denna förnyelse av väsendet, år kom från för att uppsyningsmännen saknade disciplin. I och med den reform som genomfördes skedde en omvandling från deltidspoliser till heltidspoliser. År var det 12 borgare som patrullerade varje natt i enstaka stad där det bodde ca 4— medborgare. Den nya militärkåren skulle även sköta nattbevakningen genom patrullering i alla stadsdelar. I varenda distrikt upprättades en polisstation.
Poliserna var beväpnade med knölpåkar men fick med tiden sablar. Att göra "vård och vaka" ålåg borgarna att göra. Svenska polisen har funnits sedan medeltiden, men var lokalt organiserad före förstatligandet av polisväsendet Magnus Erikssons stadslag vilket tillkom i mitten av talet är Sveriges första polislagstiftning. Sverige hade sedan talet en bristfälligt polisväsende och hade problem med ordning och kriminalitet i samhället.