Press över skolan
Våra analyser tyder också på att elever likt fick betyg i årskurs sex fick lägre tillfredställelse med livet. Vi jämför svenska studenter med andra jämförbara länder, och inget annat land kan visa samma nedgång i emotion av tillhörighet och ökning av stress såsom i Sverige. Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform. Vi jämför också med övriga skandinaviska länder och vi ser bara den här utvecklingen i Sverige, säger Björn Högberg, doktor i socialt arbete vid Umeå högskola.
Och flickor, oavsett social bakgrund är maximalt stressade. Elevers svar från perioden — äger jämförts med svar från och framåt. Forskarna jämför elever som går i årskurs sju läsåret — , som är de inledande eleverna som får betyg enligt den nya reformen, med elever i årskurs fem samt nio som inte fått betyg i sexan. Hon är docent i pedagogik vid relaterat till göteborg universitet och i en studie som ännu inte är publicerad jämförs hur elever födda och psykologiskt och socialt upplever skolan.
studenter på medelnivå är ganska förskonade från den typen av symptom. Det är inte den enda orsaken men förklarar en stor sektion av ökningen. Flera forskningsstudier visar nu för att det finns starka belägg för att dem förändringarna kan vara en orsak till för att unga mår psykiskt dåligt. Han har gått igenom PISA-undersökningar, där det förutom kunskapstester även finns frågor som mäter elevernas känsla från tillhörighet i skolan, samt Folkhälsomyndighetens återkommande rapport Skolbarns hälsovanor.
Minst tillfredsställelse med livet samt flest psykosomatiska symptom har lågpresterande och högpresterande elever. Gender and secular trends in adolescent mental health over 24 years — The role of school-related stress. Kön tycks även vara viktigt, flickor känner sig mer oroliga och stressade än pojkarna. Det upplever studenter som väldigt stressande, säger Björn Högberg vilket är doktor i socialt arbete vid Umeå universitet och forskar om elevers hälsa inom förhållande skola och skolpolitik.
Andelen elever som anger att dem inte känner att de hör hemma inom skolan, eller känner stress över skolarbetet, besitter ungefär fördubblats under perioden. De nationella proven har blivit fler och betygssystemet har detaljerade kunskapskrav. Studien bygger på data från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor som genomförs var fjärde år.
Skolstressen ökar – Var tredje högstadieelev känner press
För pojkar har stressen beneath samma period ökat från 19 procent mot I en studie från undersöker enstaka grupp forskare vilken roll skolan spelar till ungas psykiska ohälsa. Precis som Björn Högberg ser hon att skolreformerna också lett mot ökade skillnader mellan eleverna. Varför drabbas flickor hårdare? Eleverna födda har betyg från årskurs sex, har i perioder haft 13 nationella prov under ett år och får bedömning i det nya systemet.
Det är klart att orna mår sämre både psykologiskt samt socialt än eleverna födda , säger Alli Klapp. Nedstämdhet, svårt att sova, huvudvärk samt stress har ökat markant efter skolreformerna ifrån , som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg. Utbildning är flickors tillfälle att slå sig fram i livet, för att få ett bra jobb och tjäna valuta, säger Björn Högberg. De känner mer bekymmer över att inte klara prov och på grund av att få låga eller underkända betyg samt de har sämre självförtroende.
Skolan kan existera en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Den här artikeln kommer ifrån redaktionen på forskning. När forskarna undersökte vilken roll betyg i årskurs sex hade på grund av elevernas välbefinnande var resultatet liknande. Det äger länge spekulerats i om den psykiska ohälsan hos unga delvis kan bero på läroplanen som infördes LGR 11 tillsammans med ett rad andra förändringar i skolan.
Elever tillsammans med arbetarbakgrund och utlandsfödda elever känner sig maximalt främmande i skolan. Eleverna födda fick bedömning först i årskurs åtta och hade ett fåtal nationella prov. Den stress flickorna upplever spiller över på hela deras välbefinnande på en annat sätt än vad den gör till pojkarna. Dessutom finns ett betygssteg för underkänt. Numera är det obligatoriskt med betyg inom årskurs sex och valbart för skolorna inom årskurs fyra.
Den första gruppen elever vilket fick betyg i årskurs sex i detta nya systemet, jämfördes med elever som gått i det tidigare systemet utan betyg inom sexan. Att elever blir mer stressade samt oroliga ser också Alli Klapp i sin forskning. I denna studie används data ifrån Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor. Eleverna i sjuan har också fler symptom som tolkas vilket uttryck för dålig psykisk hälsa.
Betygshets inom skolan ger ökad stress och ohälsa
Den ledde också till att eleverna fick fler psykosomatiska symptom och upplevde mindre tillfredsställelse tillsammans med livet, säger Björn Högberg. Läs om hur redaktionen jobbar. Dit hör bland annat sömnsvårigheter, magont, huvudvärk och nedstämdhet.