Hur påverkar koldixid temperaturen i ett rum
en kg metan värmer momentant ungefär gånger mer än ett kg koldioxid men metanet bryts ned i atmosfären efter cirka 10 kalenderår medan en stor del av koldioxiden stannar i atmosfären under mycket lång tid. Genom förbränning av fossila bränslen, olja, kol samt naturgas, och förändrad markanvändning, till exempel avskogning, har koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökat kraftigt under de senaste åren. Den avkylande effekten av minskade metanutsläpp kan vara viktig på kort sikt.
Räknar man påverkan ovan år vilket är det vanligaste, så motsvarar utsläpp av 1 kg metan en klimatpåverkan lika stor som 34 kg koldioxid [Ref 1]. Kväveföreningar omvandlas i olika steg tillbaka till kvävgas med hjälp av bakterier inom marken i ett ständigt pågående kretslopp. vid samma sätt räknas inte den koldioxid liksom korna andas ut med, men den metan som bildas i kons mage är dock ett nettotillskott av metan till atmosfären samt räknas således med.
Lustgas bildas även från det kväve som förloras från jordbruksmarken i form av nitrat NO 3 - och ammoniak NH 3 indirekta utsläpp. inom tillverkningen av konstgödsel sker också utsläpp från lustgas. I denna kedja av reaktioner bildas även växthusgasen lustgas Figur 2. Koldioxid existerar den gas som bidragit mest till den uppvärmning vi ser idag och orsakas från användning av fossila bränslen.
Ökade utsläpp från metan ökar dock uppvärmningen medan minskade utsläpp av ämnenofta föroreningar av metan medför en temperatursänkning.
Växthusgaserna - koldioxid, metan och lustgas
Därför är detta viktigt att både minska koldioxidutsläppen och metanutsläppen för att nå klimatmålen, och helt nödvändigt att komma till noll för nettoutsläppen från koldioxid. Nettoutsläppen av koldioxid måste minska ned till noll på sikt för att klimatmålen ska nås medan det räcker med för att stabilisera metanutsläppen, fast på en lägre nivå än idag. En liten del av kvävet i markens mull, i växtrester och inom tillförd gödsel, stallgödsel eller konstgödsel, avgår såsom lustgas när detta kväve omvandlas i marken.
Den koldioxid som bildas när metanet bryts ned igen samt det koldioxid som kon andas ut betraktas dock som biogent, detta vill säga det bidrar inte till ytterligare ökning av koldioxidkoncentrationen i atmosfären eftersom detta i närtid bundits in i växtligheten Figur 1. Lustgas bildas när kväve omvandlas inom marken från olika föreningar som i sin tur bildar kvävgas som avgår till atmosfären där luften till knappt 80 procent består av kvävgas.
För att nå ett visst temperaturmål, till exempel 1,5- eller 2-gradersmålet, existerar det helt avgörande att koldioxidutsläppen minskar ända ned till noll nettoutsläpp. Koldioxid från fossil källa utgör ett nettotillskott av koldioxid mot atmosfären och räknas alltså till de gaser som ger klimatpåverkan. Pilarnas storlek avspeglar inom nte storleken på de olika kväveflödena. Däremot bidrar varje kg fossil koldioxid som släpps ut till att temperaturen höjs ytterligare eftersom koldioxiden blir kvar och värmer under utdragen tid.
Illustration: © F. Stendahl inom jordbruket tillförs mineraliskt kväve direkt främst inom form av konstgödselkväve. Metanutsläpp sker även nära hantering av stallgödsel och i risodlingen. Inom jordbruket används fossila bränslen till exempel inom form av diesel i traktorer och olja i torkanläggningar. Figur 2. På grund från metanets korta nedbrytningstid medför det förenklat för att konstanta utsläpp av metan inte ytterligare ökar temperaturen eftersom det metan som släpps ut bara ersätter det metan som försvinner.
Koldioxiden som bildas när metanet bryts ned existerar dock biogent eftersom det har sitt ursprung i växterna och räknas således inte tillsammans med. Kvävekretsloppet medför att kväve som man gödslar med i jordbruket genererar utsläpp av lustgas från marken. I princip skulle vi alltså kunna fortsätta med dagens metanutsläpp och ännu klara 2-gradersmålet men då måste koldioxidutsläppen ned till noll ännu snabbare och ännu mer koldioxid tas ur atmosfären i framtiden tillsammans med olika tekniker.
De största källorna till växthusgaser inom jordbruket är dock metan från idisslarnas fodersmältning, från stallgödsel och risodling, och lustgas som bildas när kväve omvandlas i marken samt vid tillverkning av konstgödselkväve. Lustgas N 2 O är också en kraftig växthusgas som blir kvar länge i atmosfären — utsläpp av 1 kg lustgas motsvarar utsläpp av ämnenofta föroreningar av cirka kg koldioxid ur ett årsperspektiv [Ref 1].
Däremot kan vi tillåta ett viss mängd konstanta metanutsläpp eftersom metanet bryts ned efter en relativt kort tidsperiod. Minskade utsläpp av koldioxid innebär däremot en fortsatt uppvärmning av atmosfären, men uppvärmningen går långsammare. Störst andel av metanutsläppen kommer från idisslarna nötkreatur och får vid deras fodersmältning. Figur 1. Trots att metan från djuren ingår i ett kretslopp och inget fossilt kol tillförs atmosfären från djuren bidrar metanutsläppen mot uppvärmning eftersom metangasen under de år den befinner sig i atmosfären värmer betydligt mer än motsvarande mängd kol i form från koldioxid.
Alla växthusgaser bidrar till global uppvärmning men de bidrar på olika sätt. Illustration: Asta Röös. De tre viktigaste växthusgaserna såsom mänsklig aktivitet ger upphov till är koldioxid, metan och lustgas.
Hur fungerar växthuseffekten?
detta kallas biogent koldioxid och räknas inte tillsammans med när man räknar på klimatpåverkan. Förenklad foto av kvävets N kretslopp. Den koldioxid vilket växterna avger när de förmultnar har dock nyligen tagits upp av växten och innebär inget nettotillskott.